Det ögonblick då ditt barn har cyklat sina första meter på egen hand, utan ditt stöd, är magiskt, både för dig och barnet. Och det som är fantastiskt: har man väl lärt sig cykla, glömmer man det aldrig!

I början av barnets cykelkarriär handlar det framförallt om att förmedla glädjen i att cykla till barnet. Hur du lyckas med det och hur du stödjer barnets inlärningsprocess optimalt kan du lära dig här:

Men först något viktigt när det gäller att lära sig cykla: I början präglas inlärningsprocessen ofta av osäkerhet och ibland av rädsla (för att cykla omkull). Desto viktigare är det att skapa så säkra förutsättningar som möjligt för barnet. 

• Endast en barnanpassad cykel ger glädje och säkerhet. Den spelar även en avgörande roll för hur lätt det är för barnet att lära sig cykla. På vilket sätt kan du läsa här.
  
  

• Barnet kommer att cykla omkull. Då gäller det att barnet inte skadar sig. Därför är det viktigt att barnet alltid har hjälm! Se alltid till att hjälmen sitter rätt. Även cykelhandskar, knä- och armbågsskydd är smart för att skydda den ömtåliga barnhuden mot skrapsår. Dessutom ger de barnet ökad säkerhet.
  
  
• Som övningsområde bör du välja en säker miljö, långt borta från gatutrafik och andra stressfaktorer. En innergård, park eller liknande passar bra. För de första vingliga försöken kan även en gräsmatta eller skogsstig vara bättre eftersom man landar mjukare där än på asfalt.
  
  
• Skippa stödhjulen! Även om du som förälder en gång mödosamt lärde dig cykla på en cykel med stödhjul är det inget skäl att göra det svårare än nödvändigt för ditt eget barn att lära sig cykla. Stödhjulen invaggar barnet i en falsk trygghetskänsla och är kontraintuitivt för utvecklingen av ett bra balanssinne. På så vis blir övergången till en cykel betydligt knepigare, eftersom barnet tvingas lära sig hålla balansen helt på nytt. Vår rekommendation är därför entydig:

välj en balanscykel!

Balanscykeln har tack och lov bidragit till göra det enklare för dagens barn att lära sig cykla. Låt barnet leka sig fram. På den här mirakelsaken kan till och med de allra yngsta på ett lekfullt sätt lära sig cyklingens grunder och i långsam takt uppleva den sköna känslan av att glida fram: 

I början låter barnet fötterna vara mycket i marken eller håller bara balanscykeln mellan benen och drar den framåt. Steg för steg känner sig barnet säkrare, lyfter allt oftare på fötterna och tränar på så vis balanssinnet. Snart kommer barnet att glida framåt allt längre sträckor, utveckla en känsla för hastigheter och för första gången våga sig på att ändra riktning.  Balanscykeln bör gärna vara utrustad med en barnanpassad fälgbroms så att barnet kan lära sig handbromsa redan på sin första cykel. På så vis blir det en sak mindre att lära sig vid övergången till en riktig cykel :) Vi rekommenderar även bra skor – till att börja med bromsar nämligen barnet gärna med fötterna. Varför fotbromsar är kontraproduktiva och vi å det starkaste avråder från sådana kan du läsa om i denna blogg.

På pedalerna, färdiga, cykla!

När barnet har bemästrat konsten att hantera balanscykeln behöver det bara lära sig att trampa på pedaler, vilket som regel brukar gå snabbt. Men om barnet inte är en erfaren balanscyklist kommer det att gå ändå, oroa dig inte! Gör så här:

1. Allra bäst är det om du tar dig lite tid att demonstrera pedaltrampandets princip för barnet: Lyft bakhjulet och veva pedalerna framåt. Då förstår barnet samspelet mellan vevlager och hjul. Demonstrera även vad som händer när man bromsar. Nu vill barnet säkert själv prova att trampa på pedalerna.
   
   
2. Det är helt normalt att barnet är lite uppspelt och spänt inför de första egna försöken på cykeln. Förmedla en känsla av trygghet till barnet genom att lägga dina händer löst på barnets axlar eller stödja sadeln lätt med ena handen och springa bredvid barnet. Med lite fart kommer balansen snabbt av sig själv.
   
   
3. Den stora stunden är så nära! Så snart tramprörelsen och balansen behövs dina hjälpande händer allt mindre och ditt barn cyklar nu alldeles för egen maskin. Spring dock med vid sidan för att hjälpa barnet att stanna försiktigt eller hinna fånga upp det i tid om barnet plötsligt förlorar balansen och börjar vingla. På så vis slipper det cykla omkull.
   
   
4. Efter några försök kan ditt barn stanna utan problem – helst så här: Lägg i handbromsen och sätt sedan ner fötterna på marken.
   
   
   
   
   
5. En del barn kan inledningsvis ha mer problem med att starta. Gör så här: Vid start ska den dominanta foten vila på pedalen som står i läget ”klockan 1”. Barnet trampar ner foten på pedalen och stöter samtidigt ifrån marken med den andra foten. Alternativt kan barnet – på samma sätt som på balanscykeln – rulla iväg och sedan lyfta upp fötterna på pedalerna när farten är tillräckligt hög. En lätt sluttande terräng kan underlätta denna process ytterligare.

Det är också viktigt att föräldrarna agerar lugnt och avspänt vid dessa första försök. Var tålmodiga och uppmuntra barnet om det inte vill försöka cykla direkt. Ha inte allt för högt ställda mål utan öva istället regelbundet några minuter. För att motivera barnet kan du till exempel välja en plats där många andra barn cyklar runt – deras entusiasm är smittsam och ditt barn kan säkert lära sig en del av att titta på dem.  

Med tiden blir barnet modigare och säkrare och hojtar snart fylld av stolthet: ”Jag kan cykla!”

När är det lagom att barnet lär sig cykla?

De motoriska och kognitiva förmågorna hos småbarn är fortfarande under utveckling. De viktigaste grundförmågorna vid cykling är balanssinne, hand- och fingerfärdighet, orienterings- och reaktionsförmåga. Rätt tidpunkt är alltså mindre beroende av det enskilda barnets faktiska ålder och mer av dess utvecklingsnivå. Vissa barn lär sig cykla först när de når skolåldern medan andra obehindrat susar runt på balanscykeln redan vid tre eller fyra års ålder. I det senare fallet finns det inget som hindrar att man gör sina första försök på en riktig cykel. Men om barnet inte har kommit tillräckligt långt i sin motoriska utveckling kan misslyckade försök snabbt få det att tappa lusten eller – i värsta fall – göra det rädd för cykeln. Och det är något vi verkligen vill undvika! Därför är det bättre att låta barnet hålla sig till balanscykeln lite längre tills det är verkligen redo för en riktig cykel.

Som en tumregel bör barnet utveckla en motivation för cykling av egen fri vilja och eget intresse. Med press uppnås förmodligen endast det motsatta. Om ni som föräldrar agerar som förebilder och tar med barnet på härliga cykelutflykter i cykelbarnstol eller cykelvagn kommer detta säkert att räcka för att väcka barnets fascination och intresse för att cykla.

Vi vill gärna ta del av era tips kring olika metoder och knep för att lära barnet att cykla.